Ett läromedel ansågs förr vara synonymt med en lärobok. Idag definieras ordet mer som ett pedagogiskt redskap och/eller ett pedagogiskt hjälpmedel. Ett läromedel är inte heller det enda sättet att lära sig på. Att förvänta sig att en elev enbart lär sig något genom att använda sig av ett läromedel, exempelvis en bok är det nog ingen som gör idag. Däremot kan ett läromedel i allra högsta grad förenkla och användas till exempel som lättföretagare som underlättar för företagare.
Med utgångspunkt i boken som läromedel är det lätt att inse att en elev inte skulle klara sig med enbart ett läromedel. Utan det läromedlet kräver ett komplement exempelvis av en praktisk genomgång eller en föreläsning av något slag. Och det gäller oavsett ålder på eleven eller form av studentlitteratur som används.
Vilka andra olika former av läromedel skulle kunna gå att kombinera? Jo, det går också att kombinera läroboken med gruppdiskussioner, en teaterföreställning, musik, eller bildkonst. Men, om läromedlet är digitalt eller om en dator sågs som ett läromedel skulle det räcka med ett läromedel då? Ja, kanske. En dator kan tillgodose de olika komponenterna nämnda ovan, den kan fungera som substitut till en bok, den kan producera fram föreläsningar av olika slag, den kan till och med agera både gruppmedlem eller lektionssal för en grupp som för sina diskussioner på distans.
Hur ser vi på läromedel idag?
För det första används ordet läromedel inte alls i samma utsträckning idag som det har gjorts tidigare. Idag hänvisar läroplaner och liknande dokument oftare till begreppet lärverktyg och/eller lärresurser. Många menar att det idag till skillnad från tidigare dessutom räcker med ett lärverktyg nämligen digitala sådana såsom datorer eller lärplattor. Lärplattor används mycket i förskolor bland annat. Lärplattan kännetecknas av en liten handdator som barnet kan använda för att ta del av exempelvis bilder, rörliga bilder, ljud, ord med möjlighet att koppla upp sig mot internet eller projektorer. Och den används av både barnen och pedagogerna som ett läromedel för att skapa saker i pedagogisk mening och för att ta del av olika former av pedagogiskt framtaget material.
Som komplement till lärplattan finns det idag ett brett utbud av olika appar som kan användas som verktyg för att pedagogiskt arbeta med barnet och olika områden av kunskap. Dessutom menar forskare att lärplattan erbjuder en större möjlighet att gynna barnens samarbetsförmåga, till skillnad från äldre versioner av läromedel. De menar att genom att låta barnen använda till exempel lärplattor för att tillsammans lösa olika pedagogiska uppgifter så gynnar de dem i en omfattning som äldre läromedel aldrig ens kom i närheten av. I samma mening menar forskarna att lärplattan i högre utsträckning också bidrar till barnens språkutveckling. Något som de menar att äldre läromedel inte gör i samma utsträckning. Men, det råder som alltid diskussioner kring plattans vara eller icke vara i barnens miljö, många menar att det vore bättre om barnen lekte utomhus och inte satt så mycket med sina skärmar.
